Diving
Förra veckan stod det Diving på Schemat. Världens bästa Manager har jag som skickar ut en på utflykter som är så roliga! Jag har bestämt mig sen långt tid tillbaka att jag vill ha ett dykcert och nu har den drömmen börjat bli verklighet. Redan förra veckan gjorde jag mina 3 första dyk här i Thailand utanför ett par öar som heter Koh Haa och betyder 5 öar (lite roligt för de är faktiskt 6 öar)
Dyket var helt fantastiskt, bättre än Egypten... men då snorklade jag förvisso bara. Vi såg så många otroligt vackra fiskar i alla dess färger. Nemo, Doris och den bunten ;) Men häftigast och läskigast var nog Muräna (Ni vet Urulas vänner i Lilla Sjöjungfrun) 10-Armad bläckfisk, Blåsfisk och någon annan myskofisk som såg ut som en sten och som tydligen var väldigt farlig?! Däremot såg vi inga maneter. Vi pratade om det med dykar specialisterna och dom sa att vi (mamma och pappa) skulle vara lugna eftersom det inte fanns några sånna farliga maneter här. Dem som har dött av farliga maneter har befunnit sig på andra sidan av Thailand i ett helt annat hav än det vi dyker i. Däremot håller dom ju ständig koll i vattnet och tar prover och liknande för att hålla säkerheten här också. Men än så länge, inga maneter och inga olyckor här. Dessutom berättade dem att dessa maneter som är dödsfarliga inte är plangton, alltså kan de simma och simmar lika fort som oss människor. De har ögon också, och detta gör att om de ser oss så kommer de fly så fort som möjligt. Så ni där hemma kan vara lugna!
Så, som ni förstår så är det just nu alltså full rulle med plugga, jobba, sova dyka ungefär. Jag och Amanda som jag tar kursen med har bara en dag kvar sen är vi redo för slutprov och förhoppningsvis får vi vårt dykcert (som kostat oss barnsligt lite med våran 70% rabbat. 1200kr, har jag någonsin berättat för er hur fantastiskt "Guide Life" är?) så fort som möjligt.
Dyket var helt fantastiskt, bättre än Egypten... men då snorklade jag förvisso bara. Vi såg så många otroligt vackra fiskar i alla dess färger. Nemo, Doris och den bunten ;) Men häftigast och läskigast var nog Muräna (Ni vet Urulas vänner i Lilla Sjöjungfrun) 10-Armad bläckfisk, Blåsfisk och någon annan myskofisk som såg ut som en sten och som tydligen var väldigt farlig?! Däremot såg vi inga maneter. Vi pratade om det med dykar specialisterna och dom sa att vi (mamma och pappa) skulle vara lugna eftersom det inte fanns några sånna farliga maneter här. Dem som har dött av farliga maneter har befunnit sig på andra sidan av Thailand i ett helt annat hav än det vi dyker i. Däremot håller dom ju ständig koll i vattnet och tar prover och liknande för att hålla säkerheten här också. Men än så länge, inga maneter och inga olyckor här. Dessutom berättade dem att dessa maneter som är dödsfarliga inte är plangton, alltså kan de simma och simmar lika fort som oss människor. De har ögon också, och detta gör att om de ser oss så kommer de fly så fort som möjligt. Så ni där hemma kan vara lugna!
Så, som ni förstår så är det just nu alltså full rulle med plugga, jobba, sova dyka ungefär. Jag och Amanda som jag tar kursen med har bara en dag kvar sen är vi redo för slutprov och förhoppningsvis får vi vårt dykcert (som kostat oss barnsligt lite med våran 70% rabbat. 1200kr, har jag någonsin berättat för er hur fantastiskt "Guide Life" är?) så fort som möjligt.
Lite tråkigt dock att hela veckan har varit så grå som ni ser på bilderna. Det är rökmoln från Malaysia som tar sig in.. De bränner skog olagligt där :(